Motivation genom dynamiskt mindset

Strategier för lärande

Hur sker lärande och hur görs lärande mer utmanande? I boken läste jag om olika strategier för lärande och då tillsammans med gott omdöme. Förväntningar på individen och intressanta och spännande miljöer att vilja lära om mer borde erbjudas. Hur gör man då för att utveckla sitt goda omdöme?

Nottingham och Larsson beskriver detta genom att belysa vikten av att reflektera över sina erfarenheter, prova de nya strategierna tillsammans med eleverna och sedan diskutera med kollegor. Författarna utgår från Carol Dwecks forskning i huvudsak om statiskt respektive dynamiskt mindset.

Statiskt och dynamiskt mindset

Ordval i dialogen med eleverna är viktigt. Att jobba med öppna frågor och att utmana med mer frågor som visar på att det finns flera möjligheter ingår i det dynamiska tankesättet. Här krävs en lyhörd lärare som också kan lyssna bakom orden. Konsten är att få eleverna att prova sina hypoteser och att jobba med sin egen process i lärandet. Den statiska sidan är resultatinriktad medan den dynamiska sidan ser till HELA individens lärande. Den är bredare och påverkar elevens framtida vilja att anstränga sig och att vilja lära mer.

Beteenden visas med tydliga exempel. Boken har fått mig att reflektera över hur viktig lärare är och framförallt vilka strategier varje lärare använder sig av. Vilken barnsyn och vilket förhållningssätt läraren har när det gäller betydelsen av hur eleven lär och hur progressionen ser ut i de olika lärprocesserna.

Statiskt mindset kategoriserar hur barn är. Det finns förklaringar till varför det som händer händer. Med dynamiskt mindset får individer möjligheter. Här är reflektionen viktig. Hur gör jag för att komma vidare? Här tas det relationella lärandet på allvar. Förväntningar är viktiga delar samt att låta individen tänka, prova, ompröva, reflektera själv och i sammanhang.

I boken finns flera figurer med tydliga exempel inom de båda tankesätten som med fördel kan läsas och arbetas med i arbetslag. Här får man syn på sitt eget tänk. Under läsningen av exemplen växte hos mig frågor som; För vem är jag är? Hur lär sig barn här?

Vad är ett mindset?

Vad är då ett mindset? Författarna beskriver det som att det är den uppfattning eller ”teori” som en person har om sig själv. Mindset handlar också om hur människor tänker. I det som Dweck beskriver som ett statiskt mindset är uppfattningen att intelligens och förmågor är mer eller mindre medfödda och förändras lite över tid. Exempel som, hen har alltid varit bra på det alternativt hen har aldrig varit bra på det.

I dynamiskt mindset ses möjligheter. ”Jag kan inte det än, jag reflekterar över hur jag kan komma vidare .” Jag ser olika vägar framåt och jobbar över tid i en process där fler kunskaper tas vara på än det ”rätta” svaret.

Jakt på betyg och rätta svar?

Dwecks forskning visar på att människor omedvetet har uppfattningar om såväl sin egen intelligens och om sina förmågor och om andras. Detta låter självklart för mig. Jag inser hur viktigt detta är att tala om då varje individ är unik och ska ha möjligheter att fortsätta förkovra sig på alla plan. Att döma och placera in individer i fack är rent farligt menar jag.

Författarna visar exempel på prov och betyg i skolans värld där de saknar processutvecklingen i omdömen. I skolan jagas betyg och de rätta svaren. Det relationella lärandet och processutvecklingen borde ligga med som underlag i betyg anser författarna och jag är benägen att hålla med. Det ökar kreativiteten och möjliggör problemlösningar i det relationella lärandet om mer fokus läggs på detta.

En figur med rätta svar på prov visas i boken och jag ser det som att det är ett rabblande och saknar då information om vad hen lärt sig om till exempel landet Kina. Dessa processer med hur exempelvis floden har betydelse för individen som lever bredvid den saknas i svaret. Här väcktes min frågeställning om hur barn lär sig här? Om elever får ta reda på och studera hur:et och undersöka det på olika sätt får de med sig kunskaper på ett sätt som gynnar dem.

Att erfara, inkorporera och att reflektera tillsammans ger nya frågor och det visar det dynamiska sättet att implementera kunskaper. Förväntningar som är höga, att lita på barnen och att se dem som rika tolkar jag ingår här.

Saknas fokus på framsteg i processer?

Författarna beskriver Dwecks forskning på ett lättläst sätt och de rätar ut missförstånd som uppkommit gällande forskningen i tidskrifter då andra förenklat hennes forskning på sitt sätt.

Nottingham och Larsson beskriver dynamiskt mindset och dess effekt som liten, vilket beror på att det inte är direkt mätbart. Alltför många skolor prioriterar prestation framför framsteg i processer. Jag får till mig att den forskningen läser av resultat men inte hur individen tänker och känner. Med ett dynamiskt mindset arbetar man med individens reflektion med implementering av kunskaper på olika sätt där intresse, frågeställningar, hypotesprövningar och gruppreflektion ökar både självkännedom och självkänsla.

Individen blir därmed ivrig att lära mer då frågor och att vara nyfiken på att veta mer om driver dem framåt. Dynamiskt mindset kräver en närvarande lärare som ställer frågor som utmanar och gör att eleven reflekterar och får lust att ta andra vägar i sitt prövande.

Investera i barns lärande

Dynamiskt mindset är en investering i elevens lärande där process, strategier, glädje, våga prova, utmana, reflektera vilket ger HELA individen känslan av att lärandet och kunskaper finns implementerat. Till skillnad från Statiskt mindset som är ett kortsiktigt sätt att se på och mäta kunskaper där resultatet är viktigast och mätbart.

Författarna beskriver att vi inte är enbart statiska eller dynamiska fullt ut. Vi är båda sidor. Skillnaden är att om man är mer åt det dynamiska hållet så letar man alternativ när man upptäcker att man just varit inom det statiska området. Är du mer i det statiska så kanhända nöjer du dig.

Uppmärksamhet och beröm

Författarna skriver om ordval och beröm och de menar att processberöm är att föredra. I figurerna som visas i boken hittar du som läsare tydliga exempel inom de båda synsätten.

Följande citat väckte reflektioner hos mig:
”Intressant nog verkar det som att pojkar oftare har en starkare självförmåga än flickor. Det är naturligtvis inte alltid så och gäller heller inte i vissa länder, men låt oss fundera över det här resultatet av Carol Dweck.” (s.203)

I annan forskning framgår det tydligt att pojkar tar sig mer talutrymme och på så sätt får mer dialog med läraren. De får mer uppmärksamhet och genom dialog och reflektion tillsammans med läraren får de kunskaper som i sin tur kan ge dem starkare självförmåga enligt mig.

Boken avslutas med floppar som läraren använder sig av för att hitta nya vägar till lärande. Frågeställningar där återkopplingen leds framåt och där eleven får syn på sitt eget lärande är viktigt.

• Vad strävar jag efter att uppnå?
  
• Hur stora framsteg har jag gjort hittills?
  
• Vad behöver jag göra som nästa steg för att förbättra?
  

Att återkoppla och kartlägga information och att få syn på sin egen process ger ett lärande för livet.

En bok som bör finnas på varje arbetsplats

Efter att ha läst boken blir jag nyfiken på att fördjupa mig mer inom Dwecks forskning. ”Hur mycket kan jag påverka min egen framtid?”

Förhållningssätt och barnsyn genomsyrar bokens innehåll och med den som en uppslagsbok kan du göra skillnad för alla barn. Barn lär på olika sätt och med den dynamiska mindset delen i fokus kan du nå varje individ och hen får möjligheter till att bedömas efter lärandeprocessens progression. Jag rekommenderar boken varmt till alla blivande lärare, lärare, rektorer inom alla delar av barns/elevers utbildning.

Boken knyter ihop teori med praktik och här får du strategier att reflektera över. Frågorna och tänk till figurerna i boken är mycket bra att använda i arbetslag. Jag anser boken ska vara obligatorisk litteratur i samtliga lärarutbildningar. Den bör finnas på varje arbetsplats där undervisning bedrivs.

Annette Olsson

Utmanande tankesätt - utveckla motivation genom ett dynamiskt mindset. James Nottingham och Bosse Larsson, Natur & kultur 2018