Utbildning och undervisning i förskolan

Vad betyder orden utbildning och undervisning för förskolan? Och hur kan komponenterna omsorg, lek, demokratifostran och skapande bli till integrerade processer i det målinriktade arbetet? Christian Eidevald och Ingrid Engdahl reder ut begreppen i boken ”Utbildning och undervisning i förskolan - Omsorgsfullt och lekfullt stöd för lärande och utveckling.”

eidevaldengdahl. Foto: Marie Eriksson

Under våren har jag gjort ett djupdyk i boken ”Utbildning och undervisning i förskolan." Den har tagit med mig på en resa i den reviderade läroplanen och historiken som lett fram till den. Författarna Christian Eidevald och Ingrid Engdahl är docenter i förskoledidaktik respektive barn- och ungdomsvetenskap. De har stor erfarenhet av förskola och förskoleforskning, både nationellt och internationellt och de deltog aktivt i arbetet inför Lpfö18.

Utbildning och undervisning

Eidevald och Engdahl ger en helhetsbild kring förskolans uppdrag med genomgång av skollag, läroplan och teori kring hur vi kan förstå undervisning. Med hjälp av konkreta exempel synliggör de hur utbildning och undervisning kan se ut i förskolan och hur vi kan förstå helhetsperspektivet.

Författarna visar också på skillnaden mellan lärande och undervisning bland annat genom att belysa att barn lär hela tiden men att det inte betyder att pedagogen undervisar hela tiden. Undervisning i förskolan utifrån målområden i läroplanen kan röra sig om att planera inför omsorgssituationer. Det kan handla om medvetna skapande aktiviteter eller att barn får vara med och dokumentera och synliggöra sitt eget eller andras lärande. Det kan också röra sig om att initiera en lek.

Två diken

I boken beskrivs två diken i arbetet med att erövra undervisningsbegreppet i förskolan. Det ena handlar om en övertygelse om att vi redan undervisar och därmed inte förändrar vårt arbetssätt nämnvärt. Det skulle också kunna vara så att begreppet undervisning känns helt främmande och inger en känsla av att vi måste ändra på allting vi hittills gjort. Eidevald och Engdahl visar på en väg framåt genom att bygga på de arbetssätt som redan finns i förskolan och att utveckla dessa ytterligare – utifrån ny kunskap från forskning.

Stöttande strategier

Författarna lyfter att en omsorgsfull och lekfull undervisning i förskolan inte alltid följer förutbestämda steg. Den inrymmer flexibilitet och utrymme för spontanitet i mötet med det oväntade. De beskriver hur pedagogen kan stötta på olika sätt genom sin undervisning. Med hjälp av Mascolo och Fischers (2015) fyra olika former av samaktivt stöttande synliggörs hur barn kan utmanas så att de kan utvecklar nya tankar och pröva nya saker.

1. Uppgiftstöttande: uppgift som tillförs av förskolläraren.

2. Ekologiskt stöttande: planerad och genomtänkt miljö med material som möjliggör och utmanar.

3. Självstöttande: barn utmanas att själva pröva.

4. Socialt stöttande:  barn stöttas verbalt och ickeverbalt med ord och blickar. Andra barn bjuds in i prövandet.

Strategierna blir en hjälp i att synliggöra hur komplex en undervisningssituation kan vara i förskolan när vi ska lyssna in och anpassa till varje barn.

Omsorgsfull och lekfull undervisning

Författarna ger bakgrund till och resonerar kring uppdrag, utbildning och undervisning och vad begreppen betyder specifikt för förskolan. De argumenterar för en bred definition av vad utbildning innebär med hjälp av fyra grundläggande komponenter: omsorg, lek, demokratifostran och skapande. De menar att undervisning är en dimension av alla dessa delar.

Det är fyra viktiga områden som ingår i förskolans utbildning vilket betyder att alla som är anställda i förskolan ska erbjuda en god utbildning inom dessa fyra komponenter. I fyra kapitel beskrivs komponenterna med hjälp av levande exempel där det tydliggörs hur lek, skapande, demokratifostran och omsorg genomsyrar förskolan.

Eidevald och Engdahl trycker på att komponenten omsorg har en särställning i förskolan, där allt som sker i förskolan måste vara omsorgsfullt med ett känslomässigt engagemang och omtanke om varje barn.

Lek

Lek är, liksom omsorg, ett område som regeringen menade behövde förtydligas i läroplanen och den har nu fått en förstärkt och utvecklad plats i Lpfö18 vilket är ett efterlängtat klargörande av lekens betydelse i förskolan. Eidevald och Engdahl gör en gedigen teorigenomgång av lek som ger perspektiv och bakgrund till att analysera vårt eget arbetssätt och varför vi gör som vi gör.

Författarna problematiserar kring hur leken kan tas tillvara som undervisningssituationer och vad som krävs för att det fortfarande ska vara lek. Barn ska få leka utan styrning i förskolan samtidigt som undervisningen gärna får ske under lekfulla former. Författarna exemplifierar hur det med enkla medel går det att ge stöd till barnens lekar så att det blir en del av ett målmedvetet arbete.

Förskolan vilar på demokratins grund

Vad innebär det egentligen att lyssna på barnen? Eidevald och Engdahl belyser hur undervisning kan bedrivas med och för barns delaktighet och inflytande med bland annat kopplingar till FN:s barnkonvention (som blir svensk lag i januari 2020.) De lyfter fram en modell i fem steg för att analysera barns inflytande. (Shier 2001) Jag ser modellen som hjälpfull i värdegrundsarbetet när vi reflekterar runt vad det egentligen är att lyssna och hur vi möjliggör för barns reella inflytande i förskolan.

Skapande

Förskolans tradition genomsyras av olika språk och former av skapande som bild, drama, rörelse, poesi, berättande, sång, rytmik och konstruktion. Eidevald och Engdahl belyser att skapande knyter an till stora områden som konst, musik, estetik och arkitektur och kopplas till förmågor som fantasi, kreativitet, utforskande och nytänkande. Kompetenser som behövs i dagens och morgondagens samhälle.

Skapandet lägger vikt vid kroppen och sinnena vilket kräver en praktisk insats via olika tekniker, material och uttrycksformer. författarna lyfter fram vikten av att skapandet inte alltid ska styras i bestämda riktningar och att konst och estetik inte alltid handlar om produkten utan likväl om processen och samspelet dem emellan. Här belyser de vikten av stöd till barnen dels när det gäller material och tekniker men även betydelsen av att barnen blir erbjudna fritt skapande.

Organisation och ansvar

Eidevald och Engdahl ger bra underlag för vidare reflektioner kring hur vi kan organisera för utbildning och undervisning och de klargör vad arbetslaget respektive förskollärare och rektor ansvarar för. För att få alla delar att fungera och samverka behöver det vara tydligt att samtliga medarbetare gemensamt arbetar med utbildningen, men också att förskollärare har ett specifikt uppdrag att bedriva och leda undervisningen. Utifrån sina intressen, erfarenheter och möjligheter ska varje barn ges möjlighet till utveckling och lärande i relation till de målområden, normer och värden som är beskrivna i läroplanen.

”Alla barn i en barngrupp ska utifrån sina egna förutsättningar ledas, stödjas och utmanas till att utvecklas och lära i sin takt och med konkret förankring här och nu. Alla som arbetar i förskolan ska, under förskollärares ledning, ständigt anstränga sig för att varje barn ska få optimala förutsättningar att utvecklas brett och allsidigt, med glädje och så långt som möjligt.” (s.195)

Farhågor

Författarna beskriver och lyfter fram förskolans möjligheter och styrkor men de är också tydliga med att förskolan har stora utmaningar och tuffa förutsättningar. De betonar att det idag finns ett stort behov av omfattande politiska ansträngningar tillsammans med ett stort ansvarstagande från förskolans huvudmän. Det råder en bristande balans mellan krav och resurser och det krävs stora insatser för att säkra kompetensförsörjningen.

Avslutningsvis

Eidevald och Engdahl beskriver undervisning som medvetna handlingar med långsiktiga mål. För att det ska räknas som undervisning menar de att förskolläraren medvetet behöver rikta barnens lärande mot ett målområde i läroplanen. Det kan röra sig om planerade tillfällen eller spontant uppkomna situationer. De betonar att det inte handlar om kunskapsmål i betydelsen avprickningsbara kunskaper, men undervisningen kommer däremot att kunna innebära förändrat kunnande hos barnen.

Författarna understryker att undervisning syftar till mycket mer än att utveckla kunskaper. Det rör sig också om att skapa förutsättningar till att utveckla värden som mod, nyfikenhet, ansvar, fantasi, känslighet, humor och hopp.

Boken är komplicerande och klargörande på en och samma gång. Vissa stycken kan tyckas lite svåra och skapar en del förvirring. Men det är på andra sidan av den där förvirringen som den nya förståelsen väntar. Därför tänker jag att det här är en bok att mötas runt, som kan få oss att tillsammans snurra och tänka kring begrepp och dess betydelser i praktiken.

Marie Eriksson
Verksamhetsutvecklare

Utbildning och undervisning i förskolan-omsorgsfullt och lekfullt stöd för lärande och utveckling av Christian Eidevald och Ingrid Engdahl, Liber 2018

Kommentarer

    Du måste vara inloggad för att få kommentera

    Stängd för fler kommentarer

    300

    Dela på:

    Senast uppdaterad