Med mikroskopägget som lupp

På Stensjöns förskola har barn och pedagoger inspirerats av konst och natur när de tittat riktigt nära på olika föremål. De vill utmana medias ibland polariserade diskussion kring digitalisering i förskolan. En skicklig pedagog hittar in i meningsfulla lärprocesser med barnen, just i det här fallet med hjälp av ett digitalt lärverktyg.

mikroskapagg1

Ateljé och teknik blir en helhet

Förra året genomförde vi i vår förskolegrupp med 3-4-åringar ett projekt där vi tränade oss på att studera saker i detalj med stöd av ett digitalt lärverktyg.  Det var ett samarbete med ateljérista och verksamhetsutvecklare Carina Eriksson som kommer till oss ibland. Syftet var bland annat att träna blicken i att titta noga på föremål för att upptäcka saker vi först inte såg och att lära känna en ny konstnär. Carina brukar tala om ”kulturell läskunnighet” och för såväl barn som pedagoger är det givande och allmänbildande att bekanta sig med olika kända målare och skulptörer. Denna gång var det holländaren Jan Davidsz de Heems konst Carina valt ut som fokus för att introducera ateljéarbetet.

Undervisning i förskolan

Först samlades vi under ”Carinas trapp” som är ett mysig kryp-in med mjuka mattor och stämningsfull belysning. Där mötte vi handdockan Lennart Lejon från ”Vilda grannar” den årliga temasagan vi då jobbade med. Lennart fungerade som ett kommunikativt redskap för att rikta barnens blick mot ett specifikt innehåll i riktning mot läroplansmålen. Dockan hjälpte oss att få delad uppmärksamhet.

mikroskopagg2


Lennart Lejon hade med sig olika insekter (i plast) som han ville visa oss. Han hade också med sig en konstbok och ville att vi skulle spana efter insekterna i konsten. Vi såg på verk av Jan Davidsz de Heem som ofta avbildar fruktfat med småkryp och andra detaljer att upptäcka. Vad kunde vi hitta i bilderna? På datorn såg vi även ett kortare filmklipp om konstnären.

Nu var vi redo att titta närmre på fysiska löv, blommor, barr, och riktiga insekter med mikroskopägg som kopplades till iPad via bluetooth så att skärmen speglade vad man lade under luppen. Vi kunde se föremål i hela 40 gångers förstoring och genom att trycka ovanpå ”ägget” fotografera av det vi såg när vi ställt in skärpan. Barnen ville också undersöka kroppen t.ex. hår, hud och irisen i ögat med den digitala luppen. Mikroskopägget var relativt enkelt att hantera. Vi vuxna satte ord på vad barnen gjorde- ”Nu zoomar du in”/”förstorar” ställer in ”skärpa”, ”det är optik”. Här tillägnade sig barnen nya begrepp, specifika för det lärsammanhang vi befann oss i.

mikroskopagg4

Bilder som tankestötta

Barnens fotografier kunde skrivas ut på skrivaren och samlades på den magiska mattan under trappen igen. Bilderna låg i centrum. Vad fanns det för likheter och skillnader? Till exempel såg vi att löv och "hud har liknande nätmönster om man ser efter nära. Någon hade fotograferat sitt sår på handen - hur såg hel och skadad hud ut när man jämförde?

Vilket fantastiskt samtalsunderlag vi fick genom fotografierna barnen tagit! Fantasi och associationsförmåga fick löpa fritt och vi gjorde nya tankekopplingar i den gemensamma dialogen. Bilderna blev vår tankestötta.

mikroskapagg5

Påbyggnad med måltidspedagogik och vernissage

Här var arbetstillfället i ateljén över. Vi återvände till vår avdelning, men behöll mikroskopäggen vi fått låna för att kunna fortsätta vårt undersökande under ett par veckor. Då kom vi på att vi skulle fråga vår engagerade kock Melanie Leuchner-Santaella om vi kunde få olika grönsaker att undersöka. Vi fick frukter med. Nu blev mikroskopägget ett verktyg för att närma sig området måltidspedagogik.

Vi kopplade in utrustningen till vår SMART-TV så att vi först kunde titta på grönsakerna i storformat på skärmen med den digitala luppens hjälp. Det ledde till ny samtal med nya ord, färger och strukturer. Sedan fick barnen jobba i par och välja ut ett par grönsaker just de ville undersöka närmre. Hur såg fästet på en pumpa ut? Stjärnmönstret i en citrusfrukt?

Barnen fotograferade och pedagog fanns med som stöd i att göra ett eget bildcollage. De individuella bildcollagen hamnade i barnens personliga lärloggar i lärplattformen Unikum som vi använder för digital dokumentation i Mölndals stad. Vi skrev också ut grönsakscollagen som bild i skrivaren. Det såg faktiskt ut som om proffsfotografer arbetat!

mikroskopagg6

Vernissage och fortsatt process

Varje år avrundar vi vårt sagotema med en somrig gårdsfest där vi bjuder in familjer och anhöriga. Det blev en vernissage på en ”station” då vi satte upp våra laminerade fotokonstbilder på en skyddad yttervägg. Nästan ett halvår senare sitter de fortfarande kvar nästan lika fina med möjligheter till fortsatt processande. Ibland ser man någon som står och tittar på dem. ”Det där är nog mitt hår. Och det där är mitt sår.”

mikrosopagg7

Processen

För att sammanfatta var alltså arbetsprocessen ungefär så här:

  1. Bekanta sig med en ny konstnär i ateljén (kulturell läskunnighet).
  2. Träna blicken i att se i detalj (förmåga att vara uppmärksam på det lilla i det stora).
  3. Med stöd av ett digitalt lärverktyg fotografera i 40 gångers förstoring. Använda modern teknik och skapa intresse för teknik och skapande. Det blev ”Makerkultur”.
  4. Tillägna sig nya språkliga begrepp (zooma, optik, mikroskop, förstoring, skärpa, vernissage och så vidare.)
  5. Printa ut fotografier och jämföra dem i samlingen. Upptäcka likheter och skillnader. Associationsförmåga och fantasi tränades och vi hjälpte varandra vidare i tankarna genom gemensam dialog i gruppen.
  6. Fortsätta arbetet med att undersöka med mikroskopägg i andra sammanhang inne på avdelningen t.ex. inom måltidspedagogik.
  7. Göra ett personligt fotocollage med närbilder av grönsaker/frukt man undersökt till barnens individuella lärloggar i Unikum.
  8. Göra en fotoutställning av våra närbilder till en gårdsfest där föräldrar bjöds in (”temaavslutningen”). Minnas vad vi gjort. Få visa upp vår egen fotokonst och berätta för andra. Känna stolthet över sitt arbete.
  9. Senare undersökte vi med digital lupp även frön och kärnor vi torkat och gjorde en tavla som vi gav till vår kock på förskolan.
  10. Med digital lupp fotograferade barnen längre fram också hur lera från ateljén torkade- fortsatt undersökande, samma arbetssätt.

Relevansen

Jag tänker på hur polariserad diskussionen på senare tid blivit kring digitala lärverktyg. En debattör hävdade argt i TV att barnen ” hellre borde leka med kottar”. Men jag frågar mig om det inte är just vad vi gjorde? Här på ett lite nytt sätt, med digitala lärverktyg som stöd i undersökandet. En skicklig pedagog hittar in i meningsfulla lärprocesser med barnen. Olika verktyg för lärande kan användas för att stödja den processen och ibland kan verktyget vara digitalt.

Som en rolig parentes vill jag nämna att jag häromdagen snubblade över ett TED-talk med Amy Herming på temat ”A lesson on looking”. Vårt mikroskopäggsprojekt var sedan länge avslutat, men jag drog direkt parallellerna. Herman utbildar brottsplatsundersökare, militärer, läkare och andra yrkesgrupper i att titta noga för att upptäcka viktiga detaljer. Den noggranna blicken kan nämligen rädda liv. Hon kallar det hela för ”visual intelligence”.

Så relevant och samtidsaktuellt det vi gjorde i vårt projekt kändes. I förskolan har vi redan lagt grunden för lärande!

Emma Gustafsson
emma.gustafsson@molndal.se
Förskollärare och IKT-handledare på Stensjöns förskola

Kommentarer

    Du måste vara inloggad för att få kommentera

    Stängd för fler kommentarer

    300

    Dela på:

    Senast uppdaterad