Distansundervisning - en extra utmaning för nyanlända elever?

Så har en vecka gått med distans- och fjärrundervisning för elever i årskurs 7-9 i Mölndal. Förhoppningsvis, och troligtvis, har en del börjat “sätta sig” och gjort att både elever och lärare känner sig mer bekväma med digital undervisning. Men hur fungerar distans- och fjärrundervisning för nyanlända elever? Är det något särskilt man som lärare kan tänka på för elever som inte helt behärskar undervisningsspråket?

Jamboard tankekarta distansundervisning för nyanlända

Vi befinner oss verkligen i en unik situation i skolan idag. Vi är med om något vi aldrig har varit med om och vi tvingas in i nya pedagogiska situationer. Förmodligen tar vi större och snabbare digitala steg nu än vad vi någonsin har tagit. Vi provar, utvecklar och förfinar den digitala undervisningen i skarpt läge. Vi drar lärdomar som vi kommer ha nytta av även när skolsverige blir sig mer likt igen. Såväl lärare som elever kommer få med sig ett djupare digitalt lärande som kommer att vara ett plus, en förutsättning och en naturlig del i vår framtida skola och i vårt framtida samhälle.

Att undervisa digitalt kan vara en stor utmaning. Att digitalt undervisa elever som man inte har ett gemensamt språk med blir en än större utmaning. En del av det man gör i det fysiska klassrummet riskerar nämligen att gå förlorat i digitala sammanhang. Det är till exempel svårare att läsa av signaler via en dataskärm; att reagera på på ett höjt ögonbryn som indikerar förbryllning, en blick som signalerar att man mentalt har “loggat ut” eller en utandning som uttrycker uppgivenhet. Det är också svårare att som lärare ge stöd i form av kroppsspråk, tonfall, upprepningar, betoningar av viktiga ord och nedskrivna begrepp på tavlan som kanske kombineras med bilder. Det stöd nyanlända elever ofta får av klasskamraters förklaringar på enklare svenska, eller kanske till och med på modersmålet, riskerar också att falla bort. Vid distans- och fjärrundervisning kan alltså det naturliga stödet från både lärare och klasskamrater i viss mån minska. Vad kan man då som lärare tänka på för att stötta de nyanlända eleverna på bästa sätt?

Till att börja med är det en stor fördel att låta eleverna känna igen sig i lektionens upplägg. Att undervisningen sker digitalt med allt vad det innebär är en fullt tillräcklig och utmanande förändring. Att dessutom anamma ett nytt arbetssätt riskerar att stjälpa mer än hjälpa. Så låt lektionsupplägget påminna om hur ni brukar göra. Frågor kommer naturligtvis ändå att väckas och elever kommer att behöva hjälp. För många elever är det enklare att fråga och be om hjälp när man träffas i det fysiska klassrummet. När nu inte det är möjligt blir det viktigt att förvissa sig om att eleverna verkligen vet hur, var och när de kan få hjälp av dig som lärare.

Det är även viktigt att låta instruktionerna vara extra tydliga, och gärna multimodala. Kanske har du möjlighet att filma din instruktion och lägga den i Classroom? Eller kan du använda Jamboard, som finns i Meet, för att göra gemensamma tankekartor och samla tankar och kunskaper? Hur som helst är det viktigt att försäkra sig om att eleverna verkligen vet vad de ska göra och hur. Tänk på att formulera dig enkelt både i skrift och tal. Det är lätt att man talar lite snabbare framför en skärm - gör gärna tvärtom och tala långsamt och extra tydligt. Eleverna är i ännu större behov av stöttning när undervisningen sker digitalt. Så bifoga gärna en modelltext. Det kan vara ett elevexempel för hur en uppgift ska göras så att det blir enklare att lösa uppgiften på egen hand. Ge gärna eleverna formuleringsmallar och olika inledningar på meningar som de kan skriva vidare på själva. Låt dem få skriva på sitt starkaste språk ibland. Även om du inte förstår vad de har skrivit så ger det eleverna möjlighet att få sätta ord på sina tankar och sina kunskaper. Och det är ju fullt möjligt att arbeta vidare med texten på andra sätt, till exempel genom att återberätta innehållet för dig som lärare eller översätta de viktigaste orden till svenska.

Vidare är det viktigt att ge plats för samtalet med dig och med klasskamrater. I interaktionen med andra stärker eleverna det svenska språket. Vid distans- och fjärrundervisning betonas dock lätt det enskilda lyssnandet, läsandet och skrivandet. Så uppmuntra till interaktion; bjud in till samtal i olika Meet eller använd Google Chat. Kanske är det möjligt att låta läsningen bli social och inte bara en individuell uppgift? Eleverna kan läsa högt tillsammans i par eller grupp och få i uppgift att prata om texten under tiden de läser. Det ger eleverna chans att genom samtalet förstå och bearbeta textens innehåll samtidigt som de utvecklar det svenska språket.

Sist, men absolut inte minst, så vill jag uppmuntra till ett nära samarbete med studiehandledarna. För många elever är studiehandledarna viktigare än någonsin just nu. Om du inte redan har ett nära samarbete med den studiehandledare som är knuten till din elev satsa på att få igång en god samverkan. Kom överens om hur studiehandledningen kan gå till på bästa sätt. Är det kanske bra att studiehandledaren är med när du inleder lektionen i Meet men att studiehandledaren sedan träffar eleven i ett eget Meet eller i Hangouts?

Vi befinner oss verkligen i en tid där vi behöver hjälpas åt, lära av varandra, dela med oss av erfarenheter, söka lösningar, tänka kreativt och prova nytt. Distans- och fjärrundervisning är en utmaning för lärare - men kan även vara det för nyanlända elever!

Elin Eineborg
Verksamhetsutvecklare Språkcentrum Mölndal
elin.eineborg@molndal.se

Kommentarer

    Du måste vara inloggad för att få kommentera

    Stängd för fler kommentarer

    300

    Dela på:

    Senast uppdaterad