Allt du velat veta om språk!

I augusti var det dags för den årliga träffen mellan Språkcentrum Mölndals lärare och lärarna i nätverket för svenska som andraspråk. Den här gången fick vi lära oss mer om hur några av världens språk är konstruerade och hur de skiljer sig från det svenska språket.

Under mina år som lärare samtalade jag ofta med mina flerspråkiga elever om språk. Jag gjorde många försök att lära mig både uttal och ord och mötes av många hjärtliga skratt. I kursplanen i svenska som andraspråk dyker formuleringen ”i jämförelse med andra språk eleven kan” upp i flera olika sammanhang. Det kan handla om läsriktning, sambandet mellan ljud och bokstav, meningsbyggnad, sambandsord, uttal eller ordspråk. Med ålder och studievana har mina elever kunnat göra jämförelser utifrån egna kunskaper, men jag har ofta önskat att jag visste lite mer om hur deras olika språk skiljer sig från det svenska.

Sedan några år tillbaka undervisar jag inte längre på någon skola, men jag arbetar desto mer med flerspråkighet. I samtal med mina kollegor har jag lärt mig lite mer om olika språk och dess likheter och olikheter med svenska språket. Och det jag lär mig är en guldgruva!

Så när Språkcentrums lärare och nätverket för lärare i svenska som andraspråk träffades för sin årliga augustiträff tog vi chansen att dela våra kunskaper. Språkcentrum Mölndals lärare i BKS (bosniska, kroatiska, serbiska), somaliska, kurdiska, arabiska och dari/persiska förberedde en presentation av sina språk och gjorde jämförelser med det svenska språket.

Jag fick lära mig så mycket mer. Nu vet jag (och hoppas att jag minns rätt) till exempel att ”r” i BKS är en halvvokal, och att man uttalar varje bokstav i språken. Jag vet också att det är vanligt att eleverna i skolan skriver med skrivstil, vilket kan göra det lite förvirrande när de kommer till Sverige och vi textar.

I somaliska uttalas bokstaven ”c” som ett konsonantiskt a-ljud, men som är svårt för personer som inte talar somaliska att uppfatta. Likaså uttalas ”x” som ett tonlöst ”h” i kombination med en friktion i halsen. Ljud som är svåra för oss att både höra och härma, men med kunskap om att det fungerar på det sättet kan vi hjälpa våra elever betydligt lättare.

På kurdiska (sorani) placeras oftast verbet sist i en mening och när man placerar ett substantiv i plural tillkommer ingen ändelse som i svenska. Man säger alltså en hund, två hund. För att fler ska kunna lära sig mer om likheter och skillnader mellan svenska och kurdiska har vår lärare Ashti spelat in flera filmer tillsammans med Valåsskolans sva-lärare där de samtalar om sina olika språk. Filmerna har vi delat på vår sida som du som arbetar i Mölndal kommer åt via Skolportalen.

I dari/persiska skrivs oftast inte vokalerna ut i skrift. Det lämnar utmaningen till en nybörjare i språket att förstå vilken vokal som åsyftas och därmed också vilket ord som ska skrivas. Dessutom för man in ett e-liknande ljud före en konsonant först i ett ord, vilket gör att elever kanske har svårt att säga konsonanter först i ord i svenska. Tänk att sko kanske blir ”e-sko”. Det här känns igen i andra språk, till exempel så heter ju Spanien España på spanska.

När man talar arabiska måste man skilja på män och kvinnor. Det finns inga neutrala pronomen och man kan inte säga samma ord för ”du” till män och kvinnor. Även verb böjs efter kön och man lägger till ett ”t” i slutet av verbet för att signalera att det handlar om en kvinna, till exempel kataba (han) katabat (hon). I meningar placeras verbet först men i svenskan har vi det oftast på andra plats.

Hängde du med? Det är mycket nytt att lära och ofta är det nog det svenska språkets struktur som komplicerar inlärningen.

Jag är så tacksam att jag fick lyssna till fina, intressanta föreläsningar och att vi fick lära tillsammans.

Tack!

Emma Ryrlén
emma.ryrlen@molndal.se

Verksamhetsutvecklare Språkcentrum Mölndal